Super flot bi polært vikingetids vægtlod, flot flot fund
Den jeg ved kender mere til disse er Steen som beskriver lidt på dette link
www.historieinfo.dk/va...odder.html
Ud og find et par stykker mere, det er jo i flot stand.
Er det jernkjerne med bronsekappe ho sslike, eller finnes de også som laget helt i bronse også`? Er funnet i skjellsand, kanskje derfor jernet ikke har brutt bronsekappen? Vanligvis finner vi iikke disse i rogaland, jernet har nok sprengt alt, og ligger bare som en jernklump.
Mer vikingtid enn middelalder altså?
Deiligt!
Det er med jernkerne, som du kan se et der en lille "knop" i venstre top på det ene foto, det er jernet der er ved at bryde igennem. Om de findes i ren bronze ved jeg ikke.
Det ligger i sen vikingetid,/tidlig middelalder hvis jeg husker rigtigt. De fleste lægger dem vidst under vikingetid.
Du kan evt. læse mere her
drive.google.com/file/...UyTVU/edit
Det er korrekt, at bipolære vægtlodder med immitation af arabisk skrift tilhører vikingetid.
Derimod er disse mere simple med enkelt priksystem (og vist med tykkere bronze-kappe) nok nærmere tidlig middelalder.
www.historieinfo.dk/Mi...eRise.html
Warning - denne blir lang
Nydeligt vaegtlod John
Lidt mer info: Bipolära og polyedriske vaegtlod er faktiskt et kompliceret ämne og akademiker har ägnat meget tid åt at undersöka funktion, konstruktion, datering och viktsystem og der er flere teorier og hypoteser inom de forskellige områder. Vedrörende simpelt priksystem på polerna så visar det arkeologiska materialet at det även finns under vikingetid. For eksempel finns de fra Birka (som upphörde vid slutet på 900-talet), så man bör inte ha det som enda underlag for at datere dem til sen vikingetid/tidlig middelalder (med det inte sagt att det ikke er tidlig middelalder). Angående bakre gräns kan sannsyldigtvis slutningen av 800-tallet bruges, dersom det er då som de dyker upp i daterbar kontext på Birka (i gravarna).
Solida bipolära vikter (testa den med en magnet så får du snabbt svar hur det förhåller sig med din
) finns också men de kan inte dateras enbart baserat på att de är solida - de synes finnas under hela perioden fram till tidig medeltid även om de utgör en ganska liten del av materialet (på samma sätt som polyedriska järnvikter med bronskappa utgör en liten del av den polyedriska gruppen). Däremot anger man i boken "Eketorp III - Den medeltida befästningen på Öland. Artefakterna" att ju längre fram mot middelalder man kommer, desto mer bikonisk karaktär får de bipolära viktloden. Huruvida deras matematiska formel holder vand har jag ikke undersökt.
Framförallt skal man vara forsiktig med at associera et specifikt vaegtlod (baseret på antal prikker eller noget andet) med et specifikt vaegtsystem dersom den stadigt kan passa in i flere, f.eks. mitqual (flera olika undersystem), russisk libra, solidi, mark, med flera. Vad gäller ornamentik så er de med pseudo-arabisk skrift precis som Steen skriver associerede med den tidlige fase, men vad jag har läst så er der ingen direkt konsensus vad gäller hur länge de er i brug och ikke heller nogen konsensus om hvor övriga ornamenteringstyper skal placeres på tidsaxeln (tips på litteratur mottages gärna!).
Alla som är intresserade av bipolära och polyedriska viktlod, deras funktion, konstruktion, datering och viktsystem rekommenderar jag att läsa:
1. "Balances, weights and weighing in ancient and early medieval Sweden" av Erik Sperber (Stockholm University 1996)
2. "Eketorp III - Den medeltida befästningen på Öland. Artefakterna" av Kaj Borg (red.) (Kungl. Vitterhets Historie och Antikviteta Akademien, Motala 1998)
3. "Weights and balances" av Unn Pedersens i ”Kaupang 2: Means of Exchange” Online her:
www.academia.edu/50109...d_balances
Vaegter, vaegtsystem og vaegtlod er et meget spaendende område som jag har opdaget er mer komplext än det verkar vara vid första anblicken.
Till alla ni som orkade läsa ända hit:
Anders Söderberg har også skrevet lidt omkring de bipolære vægtlodder, bl.a. omkring hvordan de egentlig blev lavet. Det var vist fra Kaupang-værket, jeg i sin tid fik henvisningen, som vist bl.a. gik på den her artikel:
www.academia.edu/12171...ngsvasende
Takk til alle for all info ! Dere er dyktige!